Michelin-lunch på Restaurant Sture i Malmö

Att gå på finkrog ofta kan ta hårt på ekonomin, men tack och lov är det vissa stjärnkrogar som även har öppet på lunchtid. Har man tid och möjlighet är det ett bra alternativ att kunna äta ”finmat” lite oftare. Mitt senaste besök var på den 1-stjärniga krogen Sture i Malmö.

Krogen har funnits på adressen i över 100 år men för ett år sedan bytte den ägare och drivs numer av Karim Khouani som tidigare hade Ambiance à Vindåkra, också den belönades då med en av de eftertraktade Michelinstjärnorna.

Mitt besök är på en fredag och blir en skön avslutning på arbetsveckan. Det är inte fullt i restaurangen, vilket nog beror på att det vid mitt besök bara är tre dagar sen de började med lunchservering. I skrivande stund har restaurangen dock ett uppehåll i sitt öppethållande under lunchen.

Sture är en fransk krog med nynordiska influenser. Inredningen sparsmakad, modern och elegant. Servicen är personlig, lättstam men ändå korrekt. Innan vi hinner ända fram till entrén kommer en person ur personalen och öppnar för oss, sträcker fram handen, önskar oss välkomna och presenterar sig med förnamn. Redan här sätts tonen för besöket och det är trevligt. Vi blir placerade vid vårt bord, får en meny och vatten i glasen. Vid vårt besök består lunchen av en tre-rätters meny men vi får förklarat att man inte behöver välja hela menyn utan det går bra att bara välja huvudrätt eller två rätter. Prisskillnaden är ganska marginell och vi är hungriga så det blir hela menyn. Man kan välja mellan två olika förrätter och två olika varmrätter – en kött- eller fiskrätt. Vi väljer halstrad anklever från Schweiz till förrätt samt lammytterfilé från Österlen till varmrätt. Desserten är en chokladtarte.

Vinerna är uteslutande franska och till förrätten väljer vi ett glas Gewurztraminer från Alsace och till varmrätten blir det en Syrah från Rhônedalen.

Vi får det vita vinet i glaset och kan konstatera att det är ett excellent val. Producent är Rolly Grassmann och årgången 2014.

Innan vår förrätt kommer in får vi, som sig bör, några Amuse bouche bestående av tre små aptitretare. Den första är en vacker skapelse bestående av blåmögelost och ätliga blommor, den andra är ett litet flarn av bläckfisk och den tredje är en variant på den sydfranska pizzan pissaladière. Samtliga är delikata.

Sen är det dags för förrätten. Normalt har jag ett komplext förhållande till gås- och anklever, främst ur ett etiskt perspektiv, vilket gör att jag helst avstår från denna rätt. Men vi får veta att denna anka är ”grön” vilket innebär att den inte är tvångsmatad vilket gör valet lätt. In kommer en generös bit halstrad anklever på en bädd av kanderade nötter. Den är len och fin i smaken, serverad med en variation på betor och en minibrioche som smakar generöst av smör. Allt kompletteras perfekt med det vita vinet med härlig smak av viss restsötma.

Efter att vårt bord dukats av blir vi serverade det röda vinet. Producent är Olivier Ravoire och årgången är 2011, ett mjukt men kraftfullt vin med generös frukt och lång eftersmak som passar perfekt till vår sous vide-tillagade lammytterfilé som serveras med blomkålspuré, skysås och champinjoner. Vi får två fina bitar lamm varav den ena är mörare än den andra men smakerna sitter som de ska.

Desserten är en tarte gjord på 70-procentig Valrhonachoklad serverad med en liten citronsorbet. Till detta kan man välja ett Vin de Liqueur gjort på 100% Grenache från vingården Domaine Bunan i Bandol. Denna söta dryck har knappt jäst överhuvudtaget, men förstärkts med druvsprit och örter, och går därför under beteckningen Vin de Liqueur. Ett mycket passande vinval.

Innan vår lunch avslutas beställer vi kaffe. Det är ett Arichakaffe från Etiopien, vilket jag aldrig druckit tidigare, med god smak och fin syra. Till det får vi in tre små petit fourer som avrundar måltiden på ett fint sätt. Den första är en mini macaron med smak av pistage, den andra en liten madeleinekaka och den tredje en liten gelé på ananas. Allt är vackert serverat och smakar riktigt bra.

Trots att vi avklarat 3 rätter och 2 extra serveringar tar vårt besök inte mer än 1 timme och 40 minuter och det utan att det känns som att varken vi eller personalen stressat. Den tiden tycker jag känns helt motiverad och lagom för en lunch på en vardag om man har tid. Priset då, är det billigt? Nej – inte om man jämför med en vanlig dagens rätt-lunch. Ja – om man beaktar vad du får för pengarna i både form av råvaror, tillagning, service och miljö. Jag skulle i alla fall inte kalla det dyrt, utan snarare som en mycket prisvärd lunch på en av Malmös bästa krogar, där vi känt oss både välkomna och mycket väl omhändertagna. Till och med på toaletterna märks omtanken där det finns både hårspray, tops och sanitetsartiklar. Inte mitt sista besök på Karims nya krog!

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.