Det kanske låter pompöst att kalla sina tankar om mat för en filosofi, men jag kommer inte på något bättre ord och jag har ganska bestämda åsikter om hur jag vill och bör äta!
Jag är en allätare. Det finns få rätter som jag rynkar på näsan åt och det har jag mina föräldrar att tacka för.
Min pappa var redan vid tidig ålder kock till sjöss och seglade på de sju haven under många år. Det var så han lärde sig allt om matlagning och han var en fantastisk kock, även om han senare ägnade sig åt ett annat yrke. Hans passion och nyfikenhet för mat och matlagning smittade nog av sig på mig, och han har lärt mig mycket av grunderna i matlagningens konst.
Min mamma hade också ett stort matintresse. Lagade allt från grunden och älskade kryddor och mat som kanske barn normalt sett inte sätter högst på önskelistan. Men jag fick tidigt lära mig; att alltid smaka på allt, och ville man inte äta det slapp man men då fick man vara utan mat den kvällen. Vissa rätter åt vi på bestämda dagar varje vecka, Chili con Carne varje fredagar kryddad med massor av Tabasco! Råbiff på lördagar, stek med gräddsås på söndagar, fisk på tisdagar osv. Det mesta var väldigt gott och jag är tacksam för att hon lärde mig bli en allätare och uppskatta all sorts mat.
Däremot äter jag numer något mindre kött och har börjat intressera mig mer för vegetarisk matlagning. Dels för att jag mår bra av det, men också för att det utmanar mig och min kreativitet! Bryr mig också mycket mer om hur uppfödningen och slakten av våra födodjur går till.
Oavsett vilken typ av mat jag lagar får det gärna vara enkelt och lättlagat men inte tulla på kvaliteten! Sen gillar jag att ibland laga mer avancerad mat och på vintern när det är kallt och olustigt ute får maten gärna ta längre tid att laga.
Jag älskar verkligen att laga mat och finner stor glädje i att laga allt från grunden, koka min egen buljong osv. Men jag har absolut inget emot genvägar om och när tiden är knapp! Men jag ogillar många halvfabrikat eftersom de ofta innehåller allt för mycket tillsatser, E-medel, salt och socker.
När jag väljer att laga kötträtter köper jag i princip alltid svenskt kött. Ni har säkert hört någon säga; ”- att det spelar ingen roll från vilket land köttet kommer, jag ska ju ändå inte prata med det”. Först trodde jag att de som sa så försökte vara roliga men upptäckte att många faktiskt inte alls bryr sig om varken hur eller var köttet kommer från. Så kan man naturligtvis tänka men jag köper svenskt kött av främst två olika anledningar.
- Sverige är ett av de länder i världen med bäst djurskyddslagar och om jag med gott samvete ska kunna äta kött vill jag veta att djuren haft det så bra som möjligt. Dessutom får köttet gärna vara KRAV-märkt och närproducerat vilket borgar för ännu bättre villkor för djuren vid t.ex. slakt.
- Genom att köpa svensk kött bidrar jag till att bevara det öppna landskapet och mångfalden i naturen.
Andra vanliga argument för att inte köpa svenskt brukar vara; ” i Sverige tycker vi att svensk kött är bäst och i andra länder tycker dom likadant om sin egen produktion”. Ja, så är det faktiskt, men det är väl bra att folk vill stödja produktionen från sitt eget land och det borde vi också göra!
Att svenskt kött är mycket dyrare än det importerade är något som också brukar vara ett återkommande argument. Kan absolut vara så, men det beror på många olika faktorer. Vi har högre skatter i Sverige, bättre djurskyddslagar, strängare regler när det gäller t.ex. antibiotika osv. – och det är väl också bra! Sen anser jag inte att det är en rättighet att äta kött varje dag. Jag satsar hellre några kronor extra och äter kött mer sällan för att få bra kvalitet och veta att djuren haft det så bra som möjligt.
När jag köper ägg är det alltid, och utan undantag, ekologiska. Inte främst för att de är så mycket godare och bättre för min hälsa – men för hönsens skull! Jag skulle t.ex. aldrig köpa ägg från frigående höns inomhus, och får jag inte tag på Eco-ägg avstår jag hellre!
Jag har blivit mer medveten med åren och tycker att mat, trots att vi har ganska låga matpriser i Sverige generellt, gärna får kosta en slant – precis som vin eller annat vi unnar oss som förgyller vår tillvaro. För mig är mat så mycket mer än bara föda!