5-stjärniga Hotel Nacional de Cuba är ett anrikt hotell som öppnades den 30 december 1930. Idag är det den kubanska staten som äger hotellet men det har tidigare varit USA-ägt. Många amerikanska celebriteter har under årens lopp varit gäster här bl.a. Gary Cooper, Fred Astaire, Rita Hayworth, Marlon Brando, Frank Sinatra, Ava Gardner, Walt Disney, Steven Spielberg, Leonardo DiCaprio, Danny Glover, Francis Ford Coppola och Michael Keaton. Paris Hilton var en av de senaste kändisarna som bodde här. En del av rummen har blivit uppkallade efter de mest kända av dessa gäster. Politiker och diplomater har också hört till gästklientelet, så som t.ex. Vladmir Putin, Rysslands president, Evo Morales, Bolivias president, Mahmoud Ahmadinejad, tidigare president i Iran och Xi Jinping, president i Kina. Även Englands tidigare premiärminister Winston Churchill och president Jimmy Carter har bott här och USA: s utrikesminister John Kerry besökte hotellet i augusti 2015 under sin resa för att återuppta de diplomatiska förbindelserna länderna emellan.
Hotellet är stort, pampigt och ligger vackert bara några meter från havet. På 8 våningar inryms 457 rum och 15 sviter. Det byggdes 1930 och renoverades 1992 men trots det känns det ganska bedagat. När man kommer in i den stora lobbyn möts man av en blandning av öststats- och kolonialstil med högt i tak, stora fåtöljer och soffor i läder. När jag anmäler min ankomst i receptionen säger de att jag ska bo på våning 8 men först ska jag bege mig upp till en annan reception på våning 6. Tar hissen upp och där står det två nya receptionister som inte gör sig någon brådska att checka in mig, men de är vänliga och trevliga. Får i alla fall nyckeln till mitt rum och det är gigantiskt med fönster i två väderstreck samt ett stort badrum med badkar. Snart anländer mitt bagage och jag ser fram emot att få duscha och byta kläder efter att ha varit på resande fot i nästan 20 timmar. Går in i duschen, vrider på reglaget och ut sipprar, inte rinner det lite vatten. Inte läge att tvätta håret alltså. Men det är i alla fall varmt. Antar att vattenledningarna är lika gamla som hotellet och känner mig tacksam att det i alla fall fanns något vatten i ledningarna och att det var varmt. Ger mig sen ut för att bekanta mig med resten av hotellet.
På baksidan ligger det en bar med bord spridda som ett U längs väggarna och en vacker fontän i mitten. Fortsätter man ner närmare havet ligger det ytterligare en bar med bord placerade så att man får underbar havsutsikt. Det finns även en utomhusrestaurang, en liten fågelpark samt pool här ute. I övrigt finns det mesta på hotellet så som bastu, barnvakt, SPA, växlingskontor, konferensrum, nattklubb etc.
Jag går tillbaks till baren där det sitter fullt med folk och sippar på drinkar och röker cigarrer som sälj från en vagn vid baren. Lyckas hitta ett bord, sjunker djupt ner i en generös fåtölj och beställer en drink. Stämningen är sober men avslappnad och en trio musiker går omkring och sjunger. Känns som jag förflyttas tillbaka till en annan tidepok och kan föreställa mig hotellet i dess glans dagar. Funderar på att äta middag i restaurangen utomhus men det blåser och börjar skymma så jag beger mig till huvudrestaurangen bakom lobbyn. Den är stor och det finns många både små och stora bord som är dukade med vackert porslin och fina dukar. Men den är helt tom. Inte en katt syns till trots att det är kväll och middagsserveringen borde vara i full gång. Går in och blir mött av en servitör som bekräftar att de har öppet och får ett bord, menyn och ett glas vatten. Det finns många internationella rätter på menyn men jag gillar att äta lokalt så jag beställer en bönsoppa till förrätt och en fiskrätt med scampi och örter till varmrätt samt vitt vin till det. Servitören är trevlig och småpratar en del om ditt och datt. Maten är god om än något för mild i smaken för mina smaklökar så jag ber om lite skivad färsk chili till min soppa. Kyparen återvänder med en skål med några inlagda jalapeños och ursäktar sig med att det inte går att få tag på färska grönsaker så lätt. Här får jag min första inblick i vad det innebär att befinna sig i ett land som p.g.a. sitt politiska styre endast har ett ytterst begränsat antal varor att tillgå. Varmrätten är god men ingen rätt jag kommer minnas speciellt länge. Under tiden jag äter kommer det två sällskap till men i övrigt förblir restaurangen tom. Jag går tillbaks till mitt rum och sover, trots väldigt slitna och hårda sängar, som en stock.
Nästa morgon är det frukost på sjätte våningen där jag checkade in. Inte så många gäster men det vimlar av personal En välfylld men ganska medioker frukostbuffé fyller sitt syfte men är inget jag sitter länge och njuter av.
Har fått sen utcheckning vilket innebär att jag inte behöver lämna rummet förrän kl 14 så jag beger mig ut för att se den del av staden där hotellet ligger, men mer om staden Havanna i kommande inlägg. När det sen är dags att checka ut går det snabbt och lätt. Har man t.ex. ett sent flyg går det även bra att lämna in sitt bagage så man kan hitta på annat tills det är dags att lämna hotellet och bege sig till flygplatsen.
Sammanfattningsvis är hotellet intressant att ha bott på för att det har den historia det har, ligger fint och säkert är det bästa hotellet i Havanna. Men standarden håller inte måttet för ett 5-stjärnigt hotell och priset är på tok för högt – ca 4000: -/natt. Men Havanna är dyrt både för turister och lokalbefolkningen.