Hade ju inte tänkt inleda varken min resa eller min artikelserie med att berätta om flygresan till Amsterdam där jag hade ett anslutningsflyg vidare till Havanna.
Men ibland inträffar saker som gör resandet till något utöver det vanliga och lite mer spännande.
Efter att, tack och lov, ha bokat min resa med samma flygbolag, KLM, hela vägen kommer jag i god tid till Kastrups flygplats i Köpenhamn. Tar mig till loungen för lite frukost och chill innan det är dags för boarding.
I loungen finns det ju inga utrop utan bara en tavla som berättar när det är dags att gå till gaten. Håller koll, men de flesta plan både innan och efter min planerade avgång får gate och uppmaning om boarding, men inte mitt. Det dröjer…sen äntligen! Men bara en upplysning om att det är försenat med ca 40 minuter. Detta vore ju inte något stort problem i normala fall, men eftersom jag bara har 1 timme att byta plan på den stora flygplatsen Schiphol innebär detta att jag förmodligen kommer att missa mitt plan till Havanna. Då kan man ju tycka att det var klantigt att boka med så tajt tidsmarginal som jag gjort, men när jag såg hur lite tid det var mellan mina plan ringde jag till flygbolaget för att kolla om det skulle innebära några problem och fick till besked att det skulle det inte vara. Stress, så nu är det dags för ett glas vin. Tack och lov för välsorterade flygplatser och deras lounger. Ringer flygbolaget för att kolla var som händer, men de vet inte i nuläget om jag kommer hinna med mitt plan till Cuba eller kommer att bli ombokad. Detta skulle ju i normala fall inte heller varit något stort problem, men jag har ju bokat och betalt ett svindyrt rum på Havannas bästa och mest mytomspunna hotell – Nacional de Cuba – och om jag inte kommer fram i tid missar jag både tillfället att få se detta ställe och kanske dessutom behöva betala för ”no show”.
Beger mig så småningom till gaten och planet kommer iväg ca 40 minuter efter utsatt tid. När landningen närmar sig i Amsterdam får jag i alla fall veta att det finns en liten chans att hinna med mitt plan och får också instruktioner om vilken gate jag ska bege mig till och att jag ska ta ”fast track” i passkontrollen. Efter en ganska rask joggingtur på ca 10 minuter kommer jag till passkontrollen men ser ingen snabbfil, men tack och lov är det ingen lång kö så det går rätt snabbt att ta sig igenom. Nu är det inte långt kvar och snart är jag framme vid min gate. I god tid visar det sig, ja om man nu anser att det är god tid att komma när alla håller på att gå ombord men att det fortfarande är kö. Hinner gör jag i alla fall. Nu väntar en flygtur på ca 11 timmar. Inga problem, jag har bokat extra benutrymme och får en plats nära toaletterna i planet.
Flygresan flyter på smidigt. Blir serverad mat, som faktiskt visar sig vara helt ok för att vara flygplansmat, och man får dessutom välja mellan två olika huvudrätter. Dryck blir först vatten och en GT samt ett glas ganska tråkigt rött vin. Hinner dock inte mer än smaka på vinet innan min granne framför ska fälla sin stol i viloläge. Det brukar ju inte vara något problem men spärren som begränsar stolens lutning är sönder vilket resulterar i att hans ryggstöd inklusive alla mina drycker hamnar i mitt knä. Blött kan jag säga. Men han är hjälpsam och hämtar så många servetter han kan få tag på, typ fem, och ber tusen gånger om ursäkt. Det är ju knappast hans fel stackaren.
Resten av flygturen flyter på utan fler missöden. Mat serveras två gånger, det finns många filmer att välja mellan i systemet och flygvädret är bra så turbulensen över Atlanten är minimal.
Innan avresan bokade jag en sk. VIP-service som ska möta mig när jag landar i Havanna och ta hand om allt det tråkiga på flygplatsen. Har läst att det tar väldigt lång tid att få sitt bagage, komma igenom passkontroll och tull på flygplatsen. Denna service ska, enligt uppgift, möta upp och sen leda mig vidare till en lounge där jag kan sitta och ta en drink medan personen hämtar mitt bagage och sedan hjälper mig igenom hela processen genom en ”fast track”. Smidigt! Men jag hittar ingen som kommer från företaget jag bokat genom och lika bra är det för köerna är minimala och allt går ganska snabbt.
Cuba har två olika valutor. Det går dock inte att växla till någon av deras valutor innan man kommer in i landet så jag har med mig en del euro så att jag kan betala taxin som ska ta mig till hotellet. Det finns en växlingsdisk på flygplatsen men jag avstår för jag vet att mitt hotell också har den servicen. Ett tips är dock att göra upp om pris för taxiresan innan du stiger in i bilen så du är säker på vad det kommer att kosta. Jag hittar en taxi, förhandlar om pris och sedan bär det iväg till mitt hotell. I en hastighet som påminner om snabbfilen på Autobahn. Böjer mig fram för att se hur snabbt chauffören kör men hastighetsmätaren fungerar inte. Han kryssar aggressivt fram mellan filerna, har stereon på hösta ljudnivå, och jag hoppas där och då att jag ska komma fram till hotellet helskinnad. Tack och lov gör jag det!
